Odlingsnörden

En trädgårdsblogg

Kategori: Trädgårdsdagboken

Äntligen förodling!

Förodling är lite extra roligt för att det är någonting jag kan göra hemma. Jag som inte har min trädgård utanför dörren kan ändå få känna att jag pysslar med den när jag sår mina frön och ser dem växa. I det här inlägget tänkte jag berätta lite om hur jag går till väga i min förodling, och hur det gått i år, hittills.

Läs mer

Det som göms i snö

Ja, det var ju det där med flytten och utbildningen. Livet vändes upp och ned och att blogga om odlande fanns det tyvärr varken tid eller ork till. Nu har jag långsamt börjat hitta någon slags balans i tillvaron, och hoppas att jag ska kunna plocka upp detta igen.

Sen har det ju just gått och blivit vinter på riktigt, precis som vårkänslorna börjat infinna sig. Men solen klättrar lite högre på himlen för var dag som går, och snön ska nog ge med sig i år också. Förhoppningsvis snart, för min trädgårdspepp har definitivt infunnit sig på allvar. Jag längtar efter att strosa runt och inspektera tomten, beskära rosor, vända komposter, sätta ut plantor…

Läs mer

Tankar om självförsörjning

Det råder lätt stiltje på trädgårdsfronten just nu. Försöker desperat hitta tid att räfsa ängarna jag slog härom veckan, innan gräset växer upp och gör det omöjligt. Med mors hjälp har jag hunnit kanske hälften, hittills. Nu är jag rädd att det kommer dröja ett tag innan jag kan göra några större åtgärder i trädgården. Jag ska flytta om några dagar och har fullt upp med att se till att jag får saker gjorda i tid så jag slipper stressa ihjäl mig. Och en vecka efter flytten börjar jag på en ny utbildning!

Läs mer

En timme hos tomaterna

Idag regnade det under förmiddagen, så jag tillbringade en timme eller två i växthuset där vi odlar tomater. Det var någon vecka sedan sist, så där fanns mycket att göra, och det gäller att passa på när det är någorlunda svalt. Även om växthuset inte ligger i full sol och oftast är öppet i båda ändar blir det nog så varmt där inne!

Växthuset är lite speciellt, eller rättare sagt, vi använder det på ett lite speciellt sätt.((Den som följer Bondjäntans blogg känner säkert till hennes ”glädjehus”. Det är inte utan stolthet jag kan säga att det är vårt växthus som gav Johnna, som råkar vara min svägerska, idén!)) Det var min pappa som hittade en beskrivning av principen (nu minns han inte var, men jag gissar på nätet) när han under en period nördade på självhushållning. Det kan vara så att det där med att nörda in sig är något som går i familjen…

Läs mer

”Det här gör jag på ett kick!”

Jag hade egentligen tänkt att jag den här sommaren skulle fokusera på rosenträdgården, och stenpartiet som ligger i anslutning till denna. Men sen insåg jag att de är väldigt stora, och att det kanske vore bra att börja med ett lite mindre projekt. Så då bestämde jag mig för att restaurera en rabatt jag brukar kalla dammrabatten. Den är inte jättestor, så det borde gå ganska fort. Trodde jag.

Läs mer

Rapsfjäril på åkervädd | Hundkäxslakten - eller "Ska bara påta lite" - Odlingsnörden

Hundkäxslakten — eller ”Ska bara påta lite”

Ni vet det där när en försöker ta det lite lugnt. För att en lider av utslag som eventuellt beror på stress, och vaknar med ryggvärk varje morgon för att en gräver dagarna i ända. Och så tänker en, idag ska jag inte satsa så hårt, idag ska jag bara påta lite.

Och så börjar en rycka upp hundkäx, för att hindra dem att gå i frö.

Och sen har en plötsligt ryckt upp fyra fulla korgar hundkäx.

Till höger ett gytter av hundkäxens omogna frön. Till vänster, äng!

Det är inte så att jag har något särskilt emot hundkäx som växt. Det är trevligt när det blommar och står som ett flor över ängarna. Men nu råkade det vara så att jag nyligen läste på om ängsskötsel.

Vi har flera ytor på tomten som kan klassificeras som ängar av varierande kvalitet och sammansättning. Några har slagits regelbundet, samt svedjebränts då och då. Ibland har vi strött in någon ängsblandning, utan större framgång, men för det mesta har de fått utvecklas i egen takt. Resultatet är hittills gott, och det fortsätter dyka upp överraskningar — i år upptäckte jag att rödfibblor etablerat sig i vår finaste äng — men jag kan ju förstås inte låta bli att vilja optimera. Så jag var självklart tvungen att ägna en kväll åt lite fördjupning.

En äng måste inte vara välskött för att vara vacker…

Min kunskap om ängsskötsel sträckte sig tidigare till ”slå ängen när de flesta blommor gått i frö”. Det visade sig att den kunskapen faktiskt räcker väldigt långt. Utöver ängsslåttern, som för det mesta sker under andra halvan av juli, ska ängen fagas (d.v.s. städas) på våren. Efter slåttern bör en ta in djur för efterbete, men vi som inte har möjlighet till sådant får i stället göra en till slåtter, senare på säsongen. Slutligen är det förstås bra att hålla efter sådana arter som tenderar konkurrera ut de växter vi vill ska finnas på ängen.

Flera av faktabladen och texterna jag hittade nämnde hundkäx (tillsammans med maskrosor och brännässlor) som en sådan art. Den är kvävegynnad, och skjuter snabbt i höjden och konkurrerar ut mer svagväxande ängsflora om den lämnas ostörd. Som tur är är hundkäx rätt enkelt att hålla i schack: Det gäller bara att se till att det inte går i frö! Om det mesta av hundkäxet toppslås, alltså att blomstänglarna kapas innan de sätter frö, minskar beståndet inom några år.

Det var efter jag läst om detta som jag lade märke till att en av ängsytorna på tomten var fullständigt översållad med hundkäx. Och ja, resten är historia.

Här är några bra texter om ängsskötsel:

Rapsfjäril på åkervädd | Hundkäxslakten - eller "Ska bara påta lite" - Odlingsnörden

Blev med stallgödsel (och potatis)

Någonstans i krokarna ligger det en stor hög brunnen stallgödsel, ensam, övergiven och alldeles underbar. Min far fick reda på detta genom en granne (i ordets något lösare betydelse av ”person vars hus ligger vid samma enskilda väg som vårt”), som erbjöd sig hämta lite åt oss med sin frontlastare. Det är, kort sagt, bra med kontakter!

Läs mer

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén